JENNIFER ERICSSON

Är rätt så jävla sur just nu, idag, har inte varit det hela dagen men nästan.
Det började kanske till och med lite smått igår, fan vet jag.

Hela mitt liv känns just nu som en sweet nightmare typ, något liknande.

Jag blir så himla förbannad på människor som på något sett försöker vara bätttre än någon annan, jag känner många såna.

Jag har lärt mig en sak, (inte av dig vill jag bara tilllägga) men det är att man ska älska,glömma och förlåta.

Ja visst jag älskar dig, det kommer jag alltid att göra, och jag har nästan glömt bort smärtan du har orsakat förr, men om jag riktigt har förlåtit dig vet jag inte än... men jag försöker varje dag förstå dig och förlåta dig för att du inte lyssnade på mig och brydde dig om hur ledsen jag var och hur dåligt jag mådde, fast än jag är ditt barn så blundade du och bara tog ett stort steg över mig och struntade i vad jag tyckte och hur jag mådde, jag hade inget annat val än att acceptera det och förlåta dig och förtränga smärtan du hade orsakat.

Nu har jag glömt, och nu känner jag mig lycklig igen, och det är tack vare Petrus och Malcom, Petrus har gett mig mitt barn och det är jag evigtacksam för.

Förmågan att kunna uttrycka sig har väl gud givit oss?, tyvärr att vissa uttrycker sig helt fel ibland bara! Är så himla trött på hela atmosfären, får svårt att andas ibland i din närhet, att sitta och lyssna på vad du tycker och vad du tror är bäst och vad du skulle ha gjort och vad du inte skulle ha gjort, och att du på något sett försöker tala om för mig att jag är en dålig förälder gör ingenting bättre, jag har svalt många gånger, jag har accepterat och förlåtit dig för så mycket, men nu har du träffat en annan punkt, en känsligare punkt, en aggresiv punkt, en farlig punkt.